There are two ways to get enough: One is to accumulate more and more, the other is to desire less. – G.K. Chesterton.
Jag tänkte (försöka) presentera minimalismen lite lätt här och nu.
Jag kom i kontakt med minimalismen, eller vi kanske snarare ska kalla det ”Simple Living” och den rörelse som är igång framförallt i USA och England. Grundprincipen är mycket enkel: fokusera dig själv, din tid och dina pengar på att leva. På att göra det du vill. Och inte på att göra som människor världen över gör idag: konsumera, konsumera, konsumera.
Många har höjt på ögonbrynen när jag har börjat prata om minimalism. Och jag förstår dem – om ni någon gång hittar en värre prylsamlare, den-här-kan-vara-bra-att-ha-konsument och så vidare än mig, då har ni lyckats. Jag har sedan min första jobbdag som sextonåring fokuserat mina pengar på konsumtion av olika slag. Lite av en ”den som har mest prylar när den dör vinner” filosofi.
Men det här funkar ju inte. Först och främst är ju inte detta särskilt bra när jag, som miljövetare, predikar om hur man ska leva (men inte följer reglerna själv). Sen så finns det andra anledningar, exempelvis som den dagen jag fick en smärre panikångestattack över att jag hade SÅ mycket prylar. Dom var överallt. Och dom blev bara fler. Och i den sekunden insåg jag att jag inte äger massor med prylar – utan alla dessa prylar äger mig! Det är en väldigt skrämmande tanke för en 22åring.
I och med allt detta, samt den groende (och nu beslutade) tanken om att så fort jag är färdigutbildad ta mitt pick och pack för att flytta till min favoritstad, London, gjorde att jag bestämde mig för att det var dags för en förändring. Tämligen enkelt, kan man tycka: gör dig av med så mycket du bara kan. Lev bara med det som är viktigt för dig. Och tänk den dagen jag flyttar – och kan packa det mesta jag äger i en resväska och en kabinväska. Vilken dröm!
Sagt och gjort – jag har sålt multum på Tradera, jag har gett bort ofantligt mycket till Kårens byteshylla och jag har skänkt både 1, 2 och 5 påsar till Erikshjälpen. Jag har fortfarande massvis med prylar, men det är en lång och ganska svår process. Speciellt då man försöker sätta emotionella värden på materialistiska prylar. Men jag jobbar vidare, sakta men säkert. Bara processen av att förenkla i badrummet och byta ut mot miljövänliga alternativ (samt att ha en mindre mängd produkter..) är en lång process. Men någonstans måste man börja.
Jag kommer återkomma till minimalismen igen. Mest för att jag försöker leva med den, och att den hela tiden finns någonstans i mitt bakhuvud och gör sig påmind. Jag kommer lägga ut länkar till alla de människor med sina bloggar som har inspirerat mig, jag kommer fortsätta blogga om hur man tar sig dit. Och om hur jävla svårt det är!
Men man måste utmana sig själv. Vilket jag bestämde mig för att göra igår. Efter min och mammas shoppingrunda på stan där jag kom hem med 5 tröjor och 2 par skor insåg jag att min garderob är så nära komplett som det bara går. Allt funkar med allt. Så jag tänker utmana mig själv med att under den tid som finns kvar under detta år (dvs fram till sista december), inte handla några nyproducerade kläder. Vill jag ha något – då får jag köpa det second hand. Undantaget är underkläder (där jag behöver byta ut en hel del gammalt och slitet), samt det faktum att jag jagar efter ett perfekt regnställ och ett par vandringskängor. Men det ska inte tillkomma några kläder av något slag i min garderob. Innan jag bestämde detta igår har jag nog gått ungefär en vecka som mest utan att handla något klädesplagg. Nu blir det 3 månader!
(bilden är gammal och jag minns inte vart jag stulit den. Den föreställen en av föregångarna inom den ”nutida” minimalismen, sittandes i sin lägenhet.)
