I ungefär 2½ dag har jag nu kryckat mig omkring ensam här i lägenheten och är glad över att bo litet = jag kan stå vid ”köket” och ställa kaffekoppen på köksbordet utan att behöva röra på mig. Typ. Helt enkelt så är 23kvm ganska lagom när man går på kryckor! Jag är dessutom väldigt tacksam över att jag rensat så mycket som jag gjort gällande både prylar och måsten i mitt liv senaste tiden – för även om ”allt” jag behöver just nu ligger på köksbordet så är det ändå inte särskilt stökigt. Och det är inga jobbiga prylar ivägen när jag sakta men säkert haltar mig framåt. Dock har min basilika dött. Eller – ska vi vara helt ärliga var den nog redan död innan jag åkte till Dalarna. Men skam den som ger sig – imorgon tänker jag planera nya!
Min fot/mitt ben börjar väl bli bättre antar jag. Jag bytte gips förra veckan och tog bort stygnen. 17st metallhäftstift/klamrar togs bort med tång från 4 sår i benet. Det gjorde rätt ont. Sen böjde vi upp min fot i rätt vinkel, vilket också gjorde ont. Numera får jag stödja med halva kroppsvikten på foten, vilket gör det mindre svettigt att ta sig framåt, och det gör inte alls så ont som man kunnat tro. Jag påstås ha väldigt hög smärttröskel, och kan konstatera att det inte gör så ont att bryta två ben. Allt runtomkring däremot, som stygn och gips och vad det nu kan vara, DET gör ont. Jag begriper ingenting. Men den 31a maj får jag ta bort gipset och nästan vara som vanligt igen!
På fredag tar jag mig återigen tillbaka till skolan efter en mycket krånlig och turbulent tid då, tyvärr, speciellt en lärare på skolan banne mig gjorde sitt yttersta för att krångla till precis ALLT för mig. Allt jag ville var att få plugga samtidigt som benet ändå skulle läka och jag ändå bara låg på rygg i sängen, men det gick inte. Lyckligtvis börjar denna vecka kursen ”tillämpad ekologi”, en kurs jag sett fram emot och som hålls av en bra lärare som istället gjort sitt yttersta för att hjälpa mig att kunna läsa den. Sånt gillar vi.
Och för att hoppa till något (nästan) helt annat så vill jag ha en arbetsplats. Jag inbillar mig att jag kan få mer gjort då. Jag vet dock inte hur jag kan inbilla mig att jag ska få plats med en arbetsplats här hemma, men jag får klura vidare på den saken. Jag tänker mig inte något märkvärdigt, utan typ som bilden nedan.
