Det här med miljömärkningar, certifieringar och liknande som finns på produkter och kläder är en djungel, och det är inte helt lätt att veta vad som är vad och vad som faktiskt är bra.
Om man inte kan eller vill läsa på om alla märkningar kan man alltid använda sig av andra taktiker:
Taktik 1 kallar jag för ”minsta möjliga skräp”. Hur mycket skräp kommer produkten du köper generera? Jag syftar inte på förbrukningsprodukter (även om det är en intressant aspekt) utan snarare kläder, elektronik och andra prylar. Att sopbergen ökar är ju ingen hemlighet direkt, och om man tänker på skräpet när man köper något nytt kan man faktiskt göra stor skillnad.
Som exempel har vi dammsugare: man kan köpa en dammsugare som har dammsugarpåsar, eller så kan man köpa en dammsugare där man helt enkelt bara tömmer en behållare med skräpet rakt ned i papperskorgen. Inga dammsugarpåsar på tippen – och inga utgifter för dammsugarpåsar! (som ändå bara är skitdyra och man hittar ju aldrig rätt sort).
Ett annat exempel är kaffebryggare: man kan köpa en som använder engångsfilter, eller ”evighetsfilter” eller en pressobryggare som inte kräver något filter alls. Å andra sidan kan man köpa en som kräver engångsampuller, de här nya tjusiga maskinerna som lovar extra gott kaffe (jag har provat och jag föredrar fortfarande hederligt bryggkaffe) men för varje kopp har du en liten förpackning i aluminium och plast som ska ner i soporna. ENORMT resursslöseri!
Taktik 2 kallar jag för ”hållbarhet och funktion”. Om du behöver köpa något nytt, tänk då på hur länge saken i fråga kan tänkas hålla (och om den går att laga) och huruvida den har flera funktioner.
Exempel 1: iPhone. Hemsk pryl egentligen, och vad jag har förstått tillverkas den under vidriga villkor som det förhoppningsvis blir förändring på efter all uppmärksamhet, men poängen i detta sammanhang är HUR MYCKET den kan användas till. Min iPhone används som: telefon (med allt vad det innebär med sms och liknande), minidator, jag skriver inköpslistor på den, har en kalender i den, den är äggklocka och väckarklocka och stegräknare, men även kamera, videokamera, nyhetskälla, bank och musikspelare. Möjligheterna är nästan oändliga.
Exempel 2: kläder med ”funktion”. En snygg jacka som också är vind och vattentät, med avtagbar luva och dessutom snygg nog att ha till jobb och vardags kan ju ersätta tre andra jackor. Klädperspektivet kan ju också vara att man sakta men säkert bygger upp en garderob där allt mer eller mindre matchar och är tillverkat av hållbara material samt att stilen är personligt tidlös.
Håller man sig till de här taktikerna kan man, även om plaggen/prylarna inte har en miljömärkning eller är ekologiska, fortfarande konsumera hållbart genom att minska avfallsbergen samtidigt som det man köper är hållbart, relativt tidlöst och kanske till och med har ett vettigt andrahandsvärde – på så sätt kan även en icke-ekologisk konsumtion vara miljövänlig(are) i längden.
Observera dock att taktikerna enbart gäller om man konsumerar VID BEHOV (minskad konsumtion är ju vår melodi!), liksom att man faktiskt använder det man köper. Allt som bara blir liggandes hemma utan att användas räknas som resursslöseri! :)
Fyll gärna på med egna exempel bland kommentarerna, det finns ju så många bra idéer därute som man själv aldrig reflekterat över!
