Jag läste nyligen en riktigt intressant bok, nämligen Susan Mausharts ”Nedkopplad”. Susan och hennes tre tonårsbarn bestämmer sig för att under ett halvår ha det ”teknikfritt” i hemmet – ingen TV, inga datorer, inga mobiltelefoner etc etc. Detta skapar många ruskigt intressanta reflektioner, samtidigt som Susan blandar in en hel del forskning om teknik och vårt användande av den. Rekommenderas verkligen till alla som någon gång ifrågasatt sitt eget användande av teknik – och speciellt för er som har barn!
Vilket också för mig till mitt eget teknikanvändande, och reflektioner kring detta.
TV: Jag äger en teve. Den är aldrig inkopplad i väggen. Målet är att göra mig av med den, då jag så uppenbart aldrig använder den (liksom min dvdspelare som står och samlar damm i garderoben). Så, varför tittar jag inte på teve? Ärligt talat, så är det en svår fråga. Det finns vissa teveprogram och vissa filmer jag ser, men då föredrar jag att kolla på datorn. Jag sätter mig aldrig och bara ”tittar”, utan kombinerar tittandet med exempelvis frukostätande eller liknande. Teven kan verkligen vara förödande då det ju aldrig tar slut – hur många dagar har gått förlorade på slötittande på teven? Sen finns det ju heller inga sevärda program. Varav jag valt att stänga av teven och ägnar istället tiden till att läsa böcker. Att inom en snar framtid leva utan teve ser jag inte som ett problem alls, det ska bara bli skönt.
Mobil: I egenskap av att äga en iPhone finns det mycket att säga om mobiltelefoner och hur dom används. Jag kan göra det mesta på min telefon, i vissa fall extremt smidigt, i många andra fall mest frustrerande. Jag använder lyckligtvis min telefon allt mindre, sett till ”slö- användande”. Jag har slutat med 99% av alla spel jag höll på med, tagit bort appar som bara slösade på min tid etc. Något som jag personligen tycker är extremt viktigt är att man INTE använder sin telefon när man umgås med andra människor. Ärligt talat, finns det något mer frustrerande än vänner som sitter med näsan i sin telefon när man umgås med dem? Oavsett vad telefonen kan göra så är ändå syftet fortfarande att ringa/smsa med den. Resten kan man faktiskt göra när man är själv. (Och med detta sagt – jag är verkligen inte perfekt när det gäller att lägga ifrån sig telefonen..).
Dator: Min bästa vän när det kommer till skolarbete. Utan dator skulle mitt liv se väldigt annorlunda ut. Samtidigt används den ofta på ren rutin. Problemet tror jag bottnar i att datorn, liksom telefonen, är så många olika saker på en och samma gång. Det är en musikspelare, en teve, etc etc. Lyckligtvis spelar jag inte några spel på datorn..
Sociala medier: Det allra största problemet med teknikanvändandet är, enligt mig, möjligheten att ständigt hålla sig uppkopplad mot alla andra. Å ena sidan: helt fantastiskt. Den är bloggen är ett resultat av hur vi kan använda internet och sociala medier tillsammans. Å andra sidan: det finns gränser för hur många statusuppdateringar man kan läsa på Facebook innan man får panik av att veta ALLT om ALLA. Jag har begränsat mitt eget användande av sociala medier, och få främst Facebook. Först och främst tog jag bort en stor del av mina vänner – från 600 till runt 150 idag. Vilket givetvis resulterade i ett mycket mindre flöde av uppdateringar – och med det mindre orsak till att logga in för att se ”vad som är nytt”.
Men vad är då summan av allt detta? Jo, fortfarande alldeles för mycket tid och energi som spenderas framför teknik i olika former. Jag vill bli bättre på att stänga av, på att koppla ned helt mellan varven. Jag tror man måste övertyga sig själv om att man inte kommer missa något bara för att man inte är uppkopplad hela tiden. Och främst bli bättre på att låta bli tekniken när man umgås med andra.
Hur ser ert eget teknikanvändande ut? Hur låter ni era barn använda tekniken? Vågar ni ens räkna på hur mycket tid ni spenderar framför en skärm av något slag? Har ni rensat ut bland ert teknikanvändande eller är teven helig?
(och på tal om mina 150 FB-vänner. Varför 150? Dunbar, en forskare, kom fram till att man klarar av att hantera omkring 150 ”stabila” relationer. Något som visat sig stämma såväl för stenåldersbyar som storföretagens avdelningar, liksom för Facebook. Dunbars tal, som det nu heter, kan vara en grym utgångspunkt för er som vill ”rensa ut” även bland de sociala medierna.)
16 comments
Jag läste också den boken för nån vecka sen. Väldigt intressant och tankeväckande för mig som har barn. Jag märker stor skillnad på mina barn om de får spela spel, de får dåligt tålamod och blir väldigt otrevliga. Jag försöker begränsa tiden de ser film eller spelar men det är svårt ibland. Vi har inte iPhone i vår familj som tur är, så våra barn vet att man faktiskt måste vänta på sin tur eller bara ha tråkigt ibland, vilket väldigt få barn i deras åldrar verkar förstå. jag jobbar på ett stort varuhus och ser dagligen barn klistrade vid sina föräldrars, eller ännu värre, sina egna iPhone, helt verklighetsfrånvända. Boken fick även mig att tänka över hur mycket jag faktiskt sitter vid datorn, som tur är har min laptop varit trasig den senaste tiden vilket har gjort att jag och
min man fått samsas om vår stationära dator, vilket betytt mindre surfa och mer kvalitetstid med tex en bok eller en omgång schack på kvällen.
Förstår att det var ännu intressantare när man har egna barn att relatera till! Det är ju så ofantligt mycket socialt umgänge som bra försvinner ut i teknikens värld. Och det här med att lära sig att ha tråkigt ibland – kanske den viktigaste läxa som finns! Att kunna göra ”ingenting” är ju på sätt och vis också en fråga om att vara trygg i sig själv, att veta att världen inte går under bara för att man inte har något specifikt att sysselsätta sig med. Jag kan nästan garantera att vi som kan ha tråkigt mellan varven inte heller är lika stressade som andra!
Jag sitter på tok för mycket vid datorn – både på jobb och ”fritiden”. Kanske lite för att jag flyttat till ny ort och ännu inte hunnit få en rutin på hobbies och socialt umgänge. TV har jag dock inte haft sedan jag flyttat hemifrån och har aldrig saknat det! Det jag verkligen vill se kan jag se online när det passar mig. Den här helgen har jag dock ägnat åt att läsa böcker och verkligen njutit! :)
Jag gör samma som du – på tok för mycket datortid! Det är svårt att skära ned då man har så mycket olika saker på gång på datorn hela tiden, jobb och skola, sociala interaktioner, etc etc. Man kanske får börja med datorfria dagar?
Intressant! Jag kan i bland känna att jag sitter för mycket vid datorn, förutom jobbet som är helt datorbaserat, så blir det ca 1-2 timmar per kväll. Då bloggar jag/läser bloggar, skriver artiklar, och fixar med andra praktiska saker som att beställa saker vi behöver hem etc. Så det jag gör känns ändå helt ok. Ibland försöker jag att ha helt datorfria kvällar och läser istället en bok, ser på film med maken eller umgås med vänner. Jag försöker att reflektera över mitt datoranvändande, och just nu känner jag att bloggandet och mitt övriga skrivande ger mig så mycket tillbaka att det är värt den tiden jag sitter vid datorn.
Tv:n har vi i princip helt stängt av. Den finns endast kvar för att vi då och då hyr film och det känns lite trist att se på datorn, och ibland spelar vi tv-spel. Vi har pratat om att ersätta tv:n med en projektor för att slippa just tv:n som pryl, men det blir ett senare projekt.
Jag har 20 minuters väg till och från jobbet och då brukar jag läsa bloggar. Jag vet att det är lite trist och har läst många insändare i dagspressen som menar att man ska ta restiden till att ”bara vara”. Det finns en poäng i det, samtidigt som jag tycker att dessa ca 40 minuter om dagen som jag läser bloggar på bussen gör att jag minskar på tiden jag sitter vid datorn hemma. Och jag har hellre dator/mobilfri tid hemma tillsammans med min familj än att sitta och filosofera på bussen.
När det gäller mitt barn som är 1,5 så spelar hon spel på min mobil ibland, det går i perioder, men slår man ut tiden så blir det nog 30 minuter i veckan. Det är hennes enda ”medietid” eftersom vi, och därmed inte heller hon, ser på tv. Hennes enda tv-tid har hon fått när vi är hemma hos vänner som har barn som ser på barnprogram. Jag sitter i princip aldrig vid datorn när hon är vaken utan min datortid har jag när hon sover. Jag tycker dock inte alls att teknik- och medieanvändande behöver vara enbart negativt för barn så länge som det balanseras med annat.
Jag tycker det låter som om ni har fått en grym balans på medieanvändandet. Att använda medier är ju långt ifrån negativt, men som med allt annat kan det lätt bli överdrivet. Att du läser bloggar på väg till jobbet kan ju jämföras med att jag läser en bok – ett sätt att fördriva tiden enbart.
Och givetvis ska barnen har möjlighet att lära sig använda medier, för det kommer ju bli ett självklart faktum förr eller senare.
hej! jag stängde ner fb och twitter helt i går fm. då hade jag ändå 500 st vänner på varje. nog det bästa jag gjort sedan rökstoppet för 4 år sedan :) blev för mkt tid och för mkt dåliga vibbar. tävling, löneprestige och lyckohajpande.
min blogg får räcka. den är kul, äkta och ger tillbaka.
kram på dig pernilla från ”the jeanettish way” i dalsland//
Härligt! Starkt jobbat. Som du säger så blir det alldeles för mycket negativt kring det mellan varven, och det klarar man sig bättre utan!
Åh, den boken skulle jag verkligen vilja läsa, är bara rädd att den ska avslöja alltför obekväma sanningar om ens eget liv.
Har skrivit ett inlägg om konsumtion och tankar om köpstopp, ge mig gärna några stöttande ord på vägen!
Ibland är det ju dock bra att rannsaka sig själv! ;) Men jag håller med, ibland är det sjukt obehagligt att möta ”sig själv” och sitt eget beteende. Men det till trots är det ju ingen som säger att man måste bli ett helgon!
I min stuga på 21 kvadrat kommer det inte på tal att ha tv!
Min nioåriga dotter var den första att säga det!
Och dator har vi inte haft här förrän nu.
Jag kände att jag vill kunna blogga lite oftare och framförallt kunna sköta bankärenden hemifrån. Så jag har lärt mig koppla upp datorn mot mobilens surfnät.
Mobilen ser jag oftast till att stänga av ljudet på när jag umgås. Surfar runt på den en del, men mest när jag är ensam. Har dragit ner på mobilanvändningen en hel del, bland annat genom att inte läsa runt på FB lika mycket.
Känns bara bra! :)
Låter som en grymt bra balans på medieanvändandet! Bra jobbat!
Vi har varit utan tv i 6 år nu och det är väldigt skönt. Vi tittar ibland på program på de olika kanalernas playsidor på nätet. Det ger både bättre valfrihet så man inte fastnar efter programmet är slut och mycket mer flexibilitet när det gäller tiden.
Det är lite skrämmande att tänka på hur mycket tid som gått till spillo särskilt på fördummande serier i ungdomsåren. På något sätt har de ju ändå varit med och format de vi är idag.
Vi borde dock begränsa datortiden mer. Ett sätt är att vi nu har en timer på modemet så det är strömlöst kl 0-8. Utan internet använder vi inte datorerna så mycket så det fungerar ganska bra. Sedan är det bara att minska på tiden timern är på..
Mobil använder vi ytterst sällan. Folk blir lite irriterade när de inte får vårt mobilnummer, tror att vi inte vill lämna ut det. Men när mobilen är på en gång i månaden är det liksom inte lönt att söka oss på den. Hur farligt det är med mobiler och strålning vet väl ingen exakt men vi vill inte vara försökskaniner åt mobilindustrin. Teknik är annars ofta användbart och roligt och hade vi haft jobb där vi reser mycket hade vi säkert använt mobil något mer men som det är nu hade mobilanvändande bara varit ett skapat behov för oss. Vem vill inte hellre titta på en stor skärm och använda ett ordentligt tangentbord istället för att sitta med en liten pluttig mobil och försöka uträtta vettiga saker?
Playsidorna använder jag också, ser precis som ni fördelen med att inte fastna efter det att programmet är slut. Gillar de åtgärder ni tagit för att minska teknikanvändandet, och kan inte annat än att hålla med gällande biten om att vara försökskanin åt teknikindustrin!
Superbra skrivet! Mycket av detta stämmer även in i hur jag tycker o tänker, men inte alltid lyckas att agera…Tv har jag och den stod på när jag läste detta, men de du skrev fick mig att tänka till lite och då gick ja och stängde av den (jag kollade ju ändå inte på den just då).
Gällande facebook, oj oj, facebook finns de mycket åsikter om. Mitt mål i år är just att kunna koppla bort och att få bort den där ”måste”-känslan som allt detta med facebook och att vara kontaktbar ger.
Som sagt, väldigt bra skrivet! :)
(precis hittat in på din blogg och jag lär fortsätta läsa den!)
[…] En viktig aspekt för mig under den här ”vardagsavkopplingen” är också att vara nedkopplad. För mig är nedkopplad att koppla bort jobbet: mailen, och företagets instagram, facebook och så vidare. Jag växlar till privata sociala medier- konton istället, och kollar dem/publicerar något om andan faller på, men allt som rör arbete stängs ner helt. Och vet ni vad det bästa är? Att jag tenderar till att glömma bort sociala medier och hela balunset ändå. Underbart! Ett bra boktips i sammanhanget är boken ”Nedkopplad” som jag läste för några år sedan, recension hittar du HÄR. […]