Jag läste nyligen en riktigt intressant bok, nämligen Susan Mausharts ”Nedkopplad”. Susan och hennes tre tonårsbarn bestämmer sig för att under ett halvår ha det ”teknikfritt” i hemmet – ingen TV, inga datorer, inga mobiltelefoner etc etc. Detta skapar många ruskigt intressanta reflektioner, samtidigt som Susan blandar in en hel del forskning om teknik och vårt användande av den. Rekommenderas verkligen till alla som någon gång ifrågasatt sitt eget användande av teknik – och speciellt för er som har barn!
Vilket också för mig till mitt eget teknikanvändande, och reflektioner kring detta.
TV: Jag äger en teve. Den är aldrig inkopplad i väggen. Målet är att göra mig av med den, då jag så uppenbart aldrig använder den (liksom min dvdspelare som står och samlar damm i garderoben). Så, varför tittar jag inte på teve? Ärligt talat, så är det en svår fråga. Det finns vissa teveprogram och vissa filmer jag ser, men då föredrar jag att kolla på datorn. Jag sätter mig aldrig och bara ”tittar”, utan kombinerar tittandet med exempelvis frukostätande eller liknande. Teven kan verkligen vara förödande då det ju aldrig tar slut – hur många dagar har gått förlorade på slötittande på teven? Sen finns det ju heller inga sevärda program. Varav jag valt att stänga av teven och ägnar istället tiden till att läsa böcker. Att inom en snar framtid leva utan teve ser jag inte som ett problem alls, det ska bara bli skönt.
Mobil: I egenskap av att äga en iPhone finns det mycket att säga om mobiltelefoner och hur dom används. Jag kan göra det mesta på min telefon, i vissa fall extremt smidigt, i många andra fall mest frustrerande. Jag använder lyckligtvis min telefon allt mindre, sett till ”slö- användande”. Jag har slutat med 99% av alla spel jag höll på med, tagit bort appar som bara slösade på min tid etc. Något som jag personligen tycker är extremt viktigt är att man INTE använder sin telefon när man umgås med andra människor. Ärligt talat, finns det något mer frustrerande än vänner som sitter med näsan i sin telefon när man umgås med dem? Oavsett vad telefonen kan göra så är ändå syftet fortfarande att ringa/smsa med den. Resten kan man faktiskt göra när man är själv. (Och med detta sagt – jag är verkligen inte perfekt när det gäller att lägga ifrån sig telefonen..).
Dator: Min bästa vän när det kommer till skolarbete. Utan dator skulle mitt liv se väldigt annorlunda ut. Samtidigt används den ofta på ren rutin. Problemet tror jag bottnar i att datorn, liksom telefonen, är så många olika saker på en och samma gång. Det är en musikspelare, en teve, etc etc. Lyckligtvis spelar jag inte några spel på datorn..
Sociala medier: Det allra största problemet med teknikanvändandet är, enligt mig, möjligheten att ständigt hålla sig uppkopplad mot alla andra. Å ena sidan: helt fantastiskt. Den är bloggen är ett resultat av hur vi kan använda internet och sociala medier tillsammans. Å andra sidan: det finns gränser för hur många statusuppdateringar man kan läsa på Facebook innan man får panik av att veta ALLT om ALLA. Jag har begränsat mitt eget användande av sociala medier, och få främst Facebook. Först och främst tog jag bort en stor del av mina vänner – från 600 till runt 150 idag. Vilket givetvis resulterade i ett mycket mindre flöde av uppdateringar – och med det mindre orsak till att logga in för att se ”vad som är nytt”.
Men vad är då summan av allt detta? Jo, fortfarande alldeles för mycket tid och energi som spenderas framför teknik i olika former. Jag vill bli bättre på att stänga av, på att koppla ned helt mellan varven. Jag tror man måste övertyga sig själv om att man inte kommer missa något bara för att man inte är uppkopplad hela tiden. Och främst bli bättre på att låta bli tekniken när man umgås med andra.
Hur ser ert eget teknikanvändande ut? Hur låter ni era barn använda tekniken? Vågar ni ens räkna på hur mycket tid ni spenderar framför en skärm av något slag? Har ni rensat ut bland ert teknikanvändande eller är teven helig?
(och på tal om mina 150 FB-vänner. Varför 150? Dunbar, en forskare, kom fram till att man klarar av att hantera omkring 150 ”stabila” relationer. Något som visat sig stämma såväl för stenåldersbyar som storföretagens avdelningar, liksom för Facebook. Dunbars tal, som det nu heter, kan vara en grym utgångspunkt för er som vill ”rensa ut” även bland de sociala medierna.)
