Miljön & Jobben -> mina reflektioner

I fredags förra veckan var jag som bekant på Naturskyddsföreningens oerhört viktiga och intressanta konferens ’miljön och jobben’.

Dagen var fullspäckad av talare och mingel med andra deltagare, liksom den alltid lika roliga och intressanta twitterdiskussionen, som man även nu i efterhand kan läsa under hashtaggen #miljojobb (som förövrigt fortfarande används!). Och jag kan väl börja med att sammanfatta konferensen med den tweet jag skrev som även läste upp på scenen vid halvtid: spontan känsla – hoppfull.

För det är precis så det känns. Fortfarande mycket hinder på vägen till omställning mot ett hållbart samhälle, många envisa politiker som inte vill se någon förändring, många företag som tror att arbete som också gynnar miljön inte finns, liksom privatpersoner som tappat gnistan. Men mitt i allt detta finns det politiker som arbetar mot en omställning, företag som går först i ledet, privatpersoner som gör både stor och liten skillnad!

För det finns inga motsättningar mellan klimatomställning och jobb. Det finns ingen anledning att behöva välja en av dessa! Klimatanpassning och renovering av miljonprogrammet, renovering och utbyggnad av spårvägarna, utbyggnad av kollektivtrafik… ja, de stora projekten som kombinerar både omställning och jobb finns. Viljan och pengarna verkar hålla sig undan – än så länge.

Lite smått & gott från några av talarna:

• Staffan Laestadius (professor på KTH) satsade på konkreta förslag och budskap. Hans vision är klimatomställning med uthållig välfärd, och det är politikernas uppgift att skapa förutsättningar för detta. Vi måste ta oss ur de ”inlåsningar” vi är i, och där finns det mycket att göra. Ekonomiska styrmedel är ett sätt, att skatta på energi, koldioxid, fossila bränslen.. Grön skatteväxling är också intressant!

• Anna-Karin Hatt (Energiminister) sa att Sverige har sänkt sina utsläpp. Och det stämmer ju inte. Intressant att tillägga här är ju dessutom att Sveriges utsläpp räknas enbart på det som sker inom landet. Så all vår konsumtion – som ju är producerad utomlands – räknas inte in. Viktigt att komma ihåg nästa gång du ser ”fantastiska” siffror från regeringen, för dom är LÅNGT ifrån hela sanningen. Anna-Karin pratade mycket om innovation och teknik, förvisso både intressant och relevant, men blir alldeles för diffust när ämnet är att konkret försöka lösa diskrepansen mellan miljö och jobb. Svante Axelsson från Naturskyddsföreningen (och min kanske absolut favoritperson i miljörörelsen) ställde i vanlig ordning stenhårda frågor, ett lysande exempel var ROT-avdraget som saknar styrning mot energieffektivisering. Publikförslaget om att ROT kan användas till att piffa upp sin egen lägenhet (tror exemplet var värmeslingor i badrummet) men att bostadsrättsföreningen/hyreshuset får inte använda ROT för klimatanpassningar såsom tilläggsisolering. Galet! Ett ypperligt exempel på hur många små och enkla lösningar det finns!

• Mikael Karlsson, Naturskyddsföreningens ordförande som tyvärr ska avgå, öppnade upp hela konferensen på ett mycket bra sätt, som alltid. Bland annat nämnde han att BNP inte är en vettig mätning för utveckling (och ej heller för lycka). Han påstod att den motsättningen som funnits mellan miljö och jobb börjar tona bort, även om miljöproblemen inte direkt står högt upp på vare sig näringslivets eller politikernas agenda.

Kanske mest intressant under dagen var Preem, som gör bättre än vad som krävs gällande andel förnybart, och vill göra ännu bättre. Dom bad regeringen, med sin mesiga energipolitik, höja ribban. För dit ribban höjs – dit hoppar energi- och bränsleföretagen! Preem tipsade mig på twitter om två debattinlägg de skrivit, läs här och här.

De företag som går i bräschen imponerar, och än viktigare är att de visar att en omställning är möjlig och att omställningen visst genererar jobb! Liksom att det finns många politiker som vill, men som är rädda för att tappa väljare om de sticker ut hakan och vill verka för en klimatomställning. Återigen läggs mycket vikt på oss som individer, och speciellt vad vi kan göra i de politiska valen. Men frågan är ju om väljare i allmänhet ens vet vart det barkar, eller om även väljarna är lika kortsiktiga i sina planer som de flesta politiker?

Generellt kan jag känna att det är lite för mycket fokus på ny (kommande) teknik samt innovation. Dom lösningarna ligger ju, tack vare sin natur, lite in i framtiden. Jag undrar vart alla konkreta förslag som kan sättas i verket direkt är! Jag tror dessutom att vi alla kan nämna säkert tre projekt som skulle kunna dras igång och som skulle bidra till klimatomställningen samt skapa nya jobb. Nya krafttag behövs från både näringslivet och politiken, Sverige skulle kunna bli ett föregångsland men ambitionen tycks saknas.

Vi medborgare (eller konsumenter som vi ibland också kallas) har en stor fördel: vi kan ställa krav. Ställ krav på din bank, din politiker, din mataffär, din klädbutik, ditt pensionsbolag, etc etc etc. Ifrågasätt, föreslå, ställ krav! Samt välj att premiera de som gör rätt, istället för att gynna de som gör fel.