Ja, rubriken säger allt: jag är övertygad om att den som har bra koll på sin privatekonomi, och tar väl hand om sina pengar, kan leva ännu mer miljövänligt och hållbar än den som inte gör det. Varför då, undrar du? Eller tänker du att det egentligen inte är så skumt? Oavsett så blir min förklaring nedan en rätt personlig förklaring, för allas privatekonomi ser ju väldigt olika ut vilket också öppnar upp för helt olika summor, utgifter och inkomster, och dörrar som antingen är öppna eller stängda. Men oavsett hur mycket (eller lite) man får in är det ju bara sig själv man ska tävla med och utmana.
Vi kan ju konstatera att fördelen med mig som exempel är att jag 1) har en del lån (åh vad jag avskyr lån – eller nej, jag avskyr ränta), 2) jag har ingen fast inkomst (och den inkomsten jag får in är inte direkt hög med tanke på hur länge jag pluggat), 3) jag lever själv och kan därför inte dela en endaste utgift med någon annan. Trots det kan jag köpa saker jag vill ha, åka på semester, gå på konserter, köpa schysst mat, äta ute ibland och köpa gott vin. Åh, jag glömde nästan: jag kan dessutom betala av en massa på lånen och dessutom spara undan pengar till en regnig dag.
Hur går det här ihop sig, och hur gör det mig lite mer hållbar (semesterresor exkluderade, såklart)? Jo, enkelt: jag gör inte allt hela tiden, och jag väljer i god tid vad som är viktigt.
Jag är en fena på att budgetera. Sen hålls inte alltid budgeterna spik hela tiden (nästan aldrig faktiskt), men så blir det ibland när livet kommer emellan och det löser sig alltid ändå. Eftersom min inkomst varierar varje månad, gör jag en ny budget för varje månad. Den fungerar just nu väldigt finurligt enligt principen: 1) utgifter som kommer varje månad. Här ligger hyra, mobil, bredband, SL-kort, hemförsäkring och annat som alltid, eller nästan alltid, har samma pris. 2) Den andra kategorin är sånt som jag lägger pengar på varje månad, men där jag kan anpassa mig mer. Så när jag har räknat ut lönen, dragit av ”fasta utgifter”, så har jag ett belopp kvar: de här slantarna avgör vad jag ska lägga på mat och nöjen. Det här kan vara allt från 2000kr till 6000kr, helt beroende på månadens inkomst. Väljer jag att lägga lite mer pengar är det ofta en del som går till exempelvis nyinköp av hudvårdsprodukter, ett par jeans, underkläder, frisörbesök eller annat som dyker upp mellan varven. Men jag räknar all konsumtion av prylar, service och upplevelser som nöjen – av den enkla anledningen att om det krisar så skulle jag kunna låta bli allt. 3) När jag har bestämt vad jag ska lägga på mat och nöje, så finns det alltid några kronor kvar (det är ju enbart för att jag anpassar mig – visst vore det roligare att blåsa resten av lönen på nöjen!). De här slantarna delar jag upp enligt en 60%/20%/20% princip. Har jag 1000kr att fördela så har det under det senaste året gått 60% (600kr) till låneavbetalning, som har varit min prio. 20% (200kr) x2 har gått till å ena sidan ett sparkonto, och å andra sidan ett rese/nöjeskonto.Den här uppdelningen gör jag oavsett om det är 200kr att fördela eller 20 000kr. Hela poängen är att det är samma procentuella andel oavsett vad jag fått in under månaden – i det långa loppet blir summan rätt jämn eftersom jag tjänar så varierat mellan månaderna.
Och vad är hela poängen med sparade pengar, kan man undra? Jag vet att det är många många som aldrig sparar en krona, och det är ju helt okej om man trivs bättre så. Men för mig handlar lite extra pengar på banken om två saker:
- Med lite sparade pengar till olika ändamål kan jag t.ex. köpa konsertbiljetter när någon av mina favoriter besöker Sverige utan att det äter ett hål i månadens ekonomi. Jag kan lägga undan några kronor varje månad och efter ett tag köpa de dyra, schysst producerade skorna istället för att känna att jag inte har råd. Jag har helt enkelt råd med sådant som andra – som tjänar bra mycket mer än mig – tycker är lyx eller tycker är något man inte har råd med.
- Med pengar på banken har man råd att säga nej – och råd att välja det bästa alternativet. Hur tänker jag här? Jo – om dina enda jeans går sönder helt plötsligt har du råd att köpa ett par ekologiska jeans av bra kvalitet som kommer hålla länge – och du kan tacka nej till att i panik köpa ett par jeans av skräpkvalitet bara för att de var billiga och de enda du hade råd med för stunden. Du har råd att säga nej till flyget och ta tåget istället, du har råd att säga nej till paraffinljus och köpa en bättre variant istället. Du försätter dig helt enkelt aldrig i en situation där du blir tvungen att välja det – både miljömässigt och kvalitetsmässigt – sämre alternativet. Om man kombinerar det här med att handla genomtänkt och lite mindre saker men av bättre kvalitet har man sen dessutom helt plötsligt pengar kvar på banken till en ännu regnigare dag.
Så genom att älska min egen privatekonomi har jag idag råd att vara generös, råd att säga nej, råd att tacka JA, och råd att köpa det allra bästa istället för ett sämre alternativ. Det är en helt grym känsla – trots att jag banne mig drar in hälften så mycket pengar än resten av min omgivning.
Mina råd till den som vill börja bli mer hållbar i sin egen privatekonomi är följande:
- Lär känna din egen ekonomi först. Kolla vad du lägger pengar på, hur mycket allt kostar, hur mycket du få in, etc etc. Lär dig allt det och se sen vad du kan dra in på eller förändra.
- Börja spara! Och börja spara i flera olika sparkonton. Enligt mig borde alla ha ett ”stort” sparkonto som kanske är till lägenhetsköp, eller annat som kostar väldigt mycket pengar + ett sparkonto till en buffert som gör att man kan överleva en månad eller två om det skulle krisa + ett sparkonto för nöjen och resor som bara är ren lyx. Strunt samma om du bara kan spara en femtiolapp i månaden till nöje – huvudsaken är att du börjar!
- Om man känner att man verkligen inte har något utrymme för att börja spara men fortfarande vill ha den tryggheten och dessutom möjligheten att välja bättre än att bara välja det som man har råd med för stunden: sälj av lite saker du inte behöver och spara alla pengarna du får in. Du har du lättare att tacka nej/välja bättre/osv nästa gång!
Nu kan jag känna att det blev lite halvförvirrade förklaringar och motiveringar, så det är bara att fråga om man har några funderingar! Personligen tycker jag privatekonomi är ett så himla kul ämne, så det är svårt att försöka förklara min filosofi kring det såhär i bara ett inlägg.
