Det är påsk nu. Översatt till svenska betyder det långhelg med lite chans till vårsol, om vi har turen på vår sida. Och det är ju himla härligt – för alla som är lediga förstås. Skänk en tanke till mig och alla andra som jobbar på som vanligt i helgen när ni ligger där och degar på sofflocket! Men vad man gör på sin lediga – eller icke-lediga – långhelg är inte vad jag vill komma fram till.
Vi måste prata om pynt, alltså. Framför allt om påskpynt.
Nu är ju jag partisk här, som ökänd pynthatare sen barnsben. Jag kan gå med på att man har julgran, midsommarstång och kanske nån extra ljuslykta under julhelgen; kanske (kanske!) att jag till och med tycker det är okej med en julduk, men i övrigt så får jag rysningar i kroppen av pynt. Det är sen gammalt. Men oavsett hur jag känner för pynt, så kvarstår pyntens inneboende problem hur vi än vänder och vrider på frågan: är det hållbart att äga inredning som man använder under en enda långhelg om året – OCH som inte fyller någon funktion?
Rimligtvis är svaret nej. Att ödsla resurser på att tillverka äggkoppar som ser ut som höns, när man inte tänker använda sagda äggkoppar resterande frukosttid under året, känns verkligen bara som en himla dålig idé. Och det här gäller ju i stort sett allt pynt, oavsett bordsdukar, äggkoppar, tomteprydnader eller vad det nu må vara. Om man nu ändå ska slösa på resurser, kan jag tycka att det är vettigare att satsa på en dåligt producerad tröja som du trots allt kommer använda tills den går sönder, eller ja, i stort sett vad som helst som faktiskt kommer till användning.
Men nu är det ju så att det redan finns en väldigt massa pynt i omlopp redan: använd det, om du gillar pyntet! Secondhandbutikerna tycks varje gång jag är där svämma över av pynt, varför inte köpa billigt från välgörenhetsbutikerna och sen lämna tillbaka så att pyntet får en ny chans hos nån annan nästa år? Låt påskägg gå i arv (dyra att köpa och håller ju ärligt talat i generationer). Använd det du redan har hemma eller be snällt om att få stjäla lite från mor- och farföräldrar. Det enda pyntet som alltid är okej som ”nyproducerat” är barns egenfixade pynt från skolan och liknande: inte för att jag gillar det här pyntet heller, men det finns åtminstone ett värde i att barn å ena sidan får lära sig konsten att pyssla och dessutom lite sentimental glädje i dåligt limmade toarullskycklingar. Plus att vi alla minns hur mallig man kändes sig när man kom hem från förskolan med pynt som fick äran att stå på matbordet – vilken känsla!
Men vi kan väl gemensamt bestämma att nyproducerat ones-every-year pynt är historia? Det finns ju trots allt andra sätt att få till helgstämningen oavsett om det är påsk, jul, eller midsommar: stearinljus i högtidens färger, passande mat – och viktigast av allt: tid för en själv, eller tid ihop med folk man gillar.
Två viktiga saker:
- Skippa att köpa fjädrar. De är enligt undersökning nästan aldrig syntetiska utan kommer från fåglar, och jag tror vi kan sätta en slant på att det inte direkt är fjädrar som fåglarna tappat i skogen. Syntetiska fjädrar är dessutom nästan alltid plast. Testa att klippa fjädrar från överblivet pappet istället: vuxenpyssel är ju trendigt och meditativt!
- Och lite snabb info om varför du såklart alltid ska äta eko-ägg hittar du HÄR.
Ha en riktigt härlig långhelg, oavsett vad du planerar att göra! Och om du sitter inne på något smart och kul påskpynt som är baserat på återbruk och inte kräver nya resurser: släng in en länk bland kommentarerna här nedan. Alltid finns det någon som blir inspirerad och kan få lite mer överseende med mitt pynthat. :)
Den magiska bilden visar tyvärr inte upp mina egna alster, även om jag ligger bakom ett gäng liknande pynt från barndomen. Är det bara jag som minns att kvalitén på de där pyntgrejerna var helt enastående bra, vilket gjorde att man till och med fick skämmas över dem i tonåren så fort det blev påsk och gammalt dagispynt åkte fram?
10 comments
Precis så! Och ja, det där dagispyntet. Mamma och pappa har kvar en toarulletomte jag gjorde på dagis trots att jag flyttat hemifrån. De sätter upp den bland de andra i tomteparaden och kallar den fultomten…
HAHAHA, fultomten, jisses, been there done that! Älskar fult barnpynt! Speciellt med tanke på att det alltid känns som om föräldrarna sparar på skiten bara för att jävlas med en! =)
Jag sydde en nallebjörn till mamma i typ mellanstadiet, men gav upp innan den var helt klart, så istället för att sy dit ögon, näsa, mun så målade jag dit dem. Nallen finns kvar hemma hos dom, och ser mer ut att platsa i nästa Chucky-film än något annat.
att påskpynta kan ju vara en fin familjetradition, tänker jag. För barnen OCH för de vuxna. Påskpynt som funnits med i generationer betyder något…även om de bara plockas fram en vecka per år. Men många år blir det! Det finns mycken glädje att påskpynta tillsammans.
Säkert! Det här är nog väldigt olika från familj till familj. I min familj har vi aldrig kört på några direkt traditioner, vi äter ingen julmat, påskpyntar inte osv. Men som jag kommenterat till några andra här så känns mycket med påsken (precis som alla andra högtider) oerhört kommersialiserat, från Jesus till ägg fyllda med godis liksom.
Men om man gillar sitt pynt så är man mer än välkommen att pynta! :)
Måla kokta ägg som sedan äts till frukost under helgen, och fram tills de äts ligger på fat och är prydsamma?
Det är ingen dum idé! Att måla ägg är rätt roligt..
Men jag kliar mig verkligen i huvudet just nu och undrar hur vi egentligen hamnade i ägg, hönor, påskharar och allt när det egentligen inte alls handlade om sådant. Idag är ju allt väldigt kommersialiserat, men nu måste jag nästan googla på hur det kommer sig att vi gick hela vägen från Jesus till påskägg.
Jag har sex hönor av porslin som jag fikk av minn oldemor. Jag vill inte ha dom framme hela tiden, men elskar at setta fram dom et par dagar ändå. Jag är lite gammaldags så där, tänker på den tiden då man inte hadde många saker, men tok hand om det man ägde. I generation efter generation.
Men köpa nytt? Glöm det.
Ja, det finns något fint med hur äldre generationer har tagit hand om sina saker! I min släkt har vi dock alltid varit ”dåliga” på traditioner över lag, så det kanske är därför jag är så anti! :)
Fast jag undrar verkligen hur hönor kom att representera påsken, när det egentligen kretsade kring Jesus från början..
Ja, vem vet hur det tog till? Men jag måste nog erkänna att jag gillar hönor mer enn Jesus….
Haha, agreed!