Hej hörrni!
Jag har inte glömt bort er. Jag är bara lite smått utmattad och var tvungen att omprioritera min hjärna lite.
Det har säkert tagit mig en månad att bara erkänna för mig själv att jag ÄR utmattad, för jag är ju en duracellkanin av guds nåde normalt sett. Och så har jag ju lite hybris. Så inte skulle väl jag kunna må så? Sen räckte det ju mer eller mindre att googla symptom på utmattningssyndrom för att se att jag bockar i lite väl många rutor, saker som annars är så otroligt långt ifrån mig som person att jag fattade själv utan att någon annan faktiskt behövde tala om det för mig.
Jag är så evinnerligt trött. I kroppen men också ända in i själen. Och i hjärnan. Just nu har jag energi i korta stunder några gånger om dagen, vilket för någon som normalt sett är både en morgon- OCH kvällsmänniska känns helt galet. Jag som aldrig har haft ångest över något i hela mitt liv kan nu får det av tanken på att jag behöver läsa och svara på mail. Och jag orkar inte med tjafs och barnsligheter alls – så privat hänger jag mer eller mindre inte alls länge på sociala medier eftersom jag känner för att gräva ner mig av att folk diskuterar helt irrelevanta ämnen inför årets val, sprider någon rasistisk dynga omkring sig eller liknande. Ja, helt enkelt så suger det mesta energi från mig just nu. Jag flyttar till min nya lägenhet nästa helg (vilket jag ser fram emot) och har förvarnat min familj om att ingen får tjafsa om hur jag har packat flyttkartongerna eller liknande, för det orkar jag inte med. Min kropp är heller inte superglad över kronisk stress – den har antagit formen av en boll just nu, vilket är mindre kul när jag jobbar med mode och VILL se någorlunda inspirerande ut, men allt jag känner mig bekväm i är typ pyjamasbyxor. Jag kan inte hålla fokus särskilt länge och jag får ingen ro av att läsa böcker.
Min vana trogen så pratar jag ju konstant, och just nu så pratar jag om hur jag mår rent mentalt. Om hur trött jag är i skallen. Jag tänker mig att det är ett ganska bra sätt att bearbeta på också, så att det aldrig blir stigmatiserande. Så här mår jag ju just nu, liksom. Och jag är ändå långt ifrån att må så dåligt som jag förstår att man kan göra av utmattning och stress.
Däremot får jag spel på att i stort sett alla kommer med rådet att det är ”dags att dra i handbromsen”. Ja, jag fattar varför man säger så. Man kan inte så mycket om utmattning och stress, och det rimliga är väl att man taggar ner om man mår sämre än annars. Men för mig med det jag gör på dagarna så är handbromsen att i så fall avveckla mitt företag, vilket jag tänker mig inte är något man gör i en handvändning + att jag i så fall skulle behöva hitta ett vanligt jobb (och anledningen till att jag slutade med ”vanligt jobb” var ju för att det drev mig till vansinne och gjorde mig smått deprimerad). Ingen bra lösning alltså.
Grejen är att jag har under för lång tid levt med kronisk stress som är kopplad till ekonomisk stress. Enligt mig det allra värsta – stress i form av ”jäklar nu är det mycket att göra” är vad jag normalt sett lever på och får energi av. Älskar det. Ekonomisk stress är däremot så jävla långdragen och svår att göra något åt om man inte vinner på Triss eller liknande, utan man får vänta ut den. För mig blir det ju dessutom dubbelt upp, eftersom körig ekonomi drabbar mig både som företagare och som privatperson, eftersom jag och jobbet ju är samma sak i den bemärkelsen. Den sista prioriteringen är ju alltid min egen lön, vilket gör att man rätt snabbt hamnar i en ond cirkel.
Samtidigt så går det ju rätt bra. Så min förhoppning är att det börjar gå lite (mycket) bättre snart nog, för då löser sig min största utmattningsfaktor (ekonomin) och då kan jag fokusera på att göra om mitt eget schema: ta in hjälp så att jag får lära mig att vara lite ledig, till exempel.
Det finns några fördelar med att vara helt slut som artist. Jag har till exempel insett vad jag helst vill ha hjälp med i företaget framöver, vilket kommer underlätta när jag anställer/lägger schema för andra. Jag märker också vad som GER mig energi, till exempel bjöd en vän ut mig på middag och öl vilket jag tycker att jag inte orkar med, med jag gick ändå. Kände mig nästan som jag brukar, så det är fint att veta vad jag ska ägna mer tid åt när saker rätar ut sig. Jag är också pepp på att få flytta: å ena sidan älskar jag att packa ner/upp saker ur lådor, å andra sidan ser jag fram emot att få styra upp en sprillans ny lägenhet. Jag var och kikade på den här om veckan för första gången, och helt nyrenoverad kåk + milsvid utsikt från sjunde våningen kändes prima.
Så just nu är det fingers crossed att fler människor vill fortsätta handla från Ecosphere och att fler människor hittar till butiken (kärlek till alla som handlar och tipsar vidare om Ecosphere, ni anar inte hur viktiga ni är). Tanken slog mig här om dagen att jag alltid retar upp mig på människor som i sociala medier eller liknande lägger upp bilder/texter som är åt ”äntligen fredag och man slipper jobba på några dagar”-hållet. Jag har aldrig fattat varför man jobbar på en plats som man så uppenbart inte gillar att man alltid går och längtar efter något annat (eller jo – jag förstår, för livet är fan inte så lätt hela tiden och ibland är valmöjligheterna små). Jag älskar mitt jobb, mår aldrig dåligt över att behöva spendera en dag här, och mina kunder ger mig ofantligt med energi. Jag vill ha en större lokal, kunna erbjuda fler bra grejer och koncept, ja, ni vet – växa på ett jäkligt bra sätt. På senaste tiden har det varit flera personer som påpekat att Ecosphere är deras favoritbutik eller att det är Stockholms bästa butik. Och varje gång kliar jag mig i huvudet och undrar om dom ser den bilden jag har i huvudet om hur det kan bli om jag får göra det ”på riktigt”, eller om de faktiskt menar allvar. Så ni hajar – man får energi av att vara här. Får det bara bli lite stabilt kanske jag får energi över att ge till andra människor också!
(och hörrni – tack för visad förståelse att INTE komma med en massa ”tips” om hur jag kan må bättre. Jag tycker verkligen verkligen verkligen VERKLIGEN INTE om meditation, yoga, örttéer, skogspromenader eller nått alls åt det hållet som det brukar tipsas om, det enda sånt skulle göra är att få mig rätt ner i graven. Jag vill faktiskt inte ha tips eller eventuella sympatier alls, jag ville mest bara berätta om varför det varit lite glest här ett tag och ge en liten bild av vardagen – jag lovar att jag gör saker som jag vill tro är bra för just MIG, typ som att gå till jobbet och få njuta av lite sol, dricka gott rödvin och sådär. Ett gäng halvklara inlägg finns och trillar ut här i ögonblick av energi!).
*Bilden är mest för att det enda jag fortfarande fullt ut gillar att fokusera på är tanken på hur jag ska möblera i mitt nya boende.
17 comments
Tråkigt att du drabbats! Du och din webbutik (aldrig varit i den fysiska för är typ aldrig i Stockholm) är fantastiska! Stor kram
Tack Ellen! <3
Man tycker ju att man ska vara förskonad när man jobbar med något så roligt, men det är ju nyttigt att se att lite vila ibland nog inte är en så tokig idé.. :)
Heja dig och Ecosphere!
Har fortfarande inte fått tummen ur att köpa jeans av dig, men jag SKA!! :-)
Och lycka till med flytten!
<3 Tack!
Haha ja just ja - de där jeansen kommer nog hemsöka oss ett tag till, hehe!
Vill bara säga att du har på kort tid gjort en otrolig resa.Heja ,heja.
Tack Birgit! <3
Ibland är jag nog lite väl dålig på att stanna upp och faktiskt se skogen för alla träd, tack för påminnelsen!
Älskar din butik – bra utbud, skön atmosfär och trevligt bemötande! Kan ärlig säga att det är första stället jag kollar på när jag behöver köpa något nytt. Hoppas du får chansen att ladda mer energi – vet hur frustrerande det är att känna sig utmattad!
TACK <3 <3
ja det är en konstig känsla att vara utmattad - svår att sätta fingret på liksom. Oroskänslan i kroppen tycker jag nästan är värst, som långt ifrån alla gånger är befogad vilket man VET men ändå inte kan skaka av sig! Jag försöker ladda så gott jag kan, tack! =)
En bild av min favoritstaty som ger mig en känsla av lugn.
https://vetenskapligapartiet.files.wordpress.com/2017/12/buddha-statue-na-mo-o-mi-to-fo-means-i-take-refuge-in-amitabha-buddha.jpg
Ofta skapar vi själva de problem som vi klagar på. Den ekonomiska stressen för många människor kommer nog till stor del av samhällets förfall de senaste 30 åren i spåren av den ekologiskt ohållbara globaliseringen, den globalisering som många faktiskt röstat för.
Hur ska ekonomiskt stressade människor ha råd att vara ekologiskt lugna i den stressen? Hur ska frihandel kunna leda till ekologisk hållbarhet och lugn människor emellan? Hur ska små ekologiska företag klara sig mot de globala monopolkapitalistiska företagen, som genom sina medier försöker nedvärdera och misskreditera allt ekologiskt? Hur ska de allt fattigare 90%:en av människorna ha råd med ekologiskt?
Ekologiskt har gjorts till en lyx för de välbärgade 10%:en som oftast okunnigt fördömer ekologisk hållbarhet, eftersom det motsäger oändlig ekonomisk tillväxt som de själva dyrkar, för de vill ha större och finare lägenheter och villor.
Men, slappna av med ett halvt leende, eftersom i ett kosmiskt perspektiv är vi bakterier på en gigantisk boll i ett gigantiskt universum där vi blott är likt en liten biljardboll i rörelse bland alla andra biljardbollar.
haha, härligt optimistiskt ändå mitt i svärtan!
Haha, gud vad härligt med någon annan som också är kräktrött på yoga- och meditationsråd :)) Krya på hjärnan och tröttman på ditt eget vis!
Haha skönt att jag inte är ensam! våga vägra yoga! :)
Tack, det ska jag! <3
Jag har faktiskt undrat när det inte dimpt ner något blogginlägg från dig! Har saknat dem. Men här kom svaret. Och jo, jag lovar och svär att jag inte ska komma med några goda råda. Just idag när jag promenerade till jobbet tänkte jag på hur innerligt jag själv avskyr när folk, obereoende av om de är goda vänner eller är halvbekanta, jämnt ska propsa på en, en massa goda råd. Så fattar precis vad du menar.
p.s. älskar bilden – hann redan bli grymt avundsjuk i tron att den var från din nya lägenhet :-D
p.p.s. lovar och svär att när jag nästa gång är i Stockholm så kommer jag och kikar in i Ecosphere.
Tack för avsaknaden av goda råd! :) Jag är helt med dig, ej efterfrågade goda råd blir ofta väldigt udda. Vi är ju väldigt olika som personer och det blir då lite naivt att tro att alla ska må bättre av samma typer av grejer! Jag märker mer och mer vad som funkar för mig, ofta är det grejer som får mig att känna mig lugnare i kroppen utan att jag tänker på det (det vill säga att jag inte aktivt valt just den aktiviteten), och förhoppningsvis är det grejer jag kan ta med mig från den här svackan på ett mer långsiktigt plan!
Haha ja jag önskar också att det var min lägenhet! Nog för att jag får trevlig utsikt från sjunde våningen, men långt ifrån så maffig. Lite trädtoppar och förhoppningsvis blå himmel blir det nog i alla fall!
Sänder dig styrkekramar! Vill också passa på att säga att jag verkligen gillar både din blogg och din butik. Du är GRYM Pernilla, och inspirerar mig massor! Ta hand om dig.
Bra gjort att erkänna för dig själv hur du mår! Hoppas att flytten gått smidigt och att du hittar fler stunder som ger dig den energi du behöver. Ta hand om dig!