The Sustainable Society (klicka på länken för att hitta oss på Facebook) är äntligen tillbaka med ett nytt tema: jämställdhet.
Ett OTROLIGT intressant ämne ur ett klimatpåverkansperspektiv. Jag tänker börja med att ta för givet att det inte hänger några ”inte alla män”- män på den här bloggen, för är man så bakåtsträvande att man inte kan se strukturella skillnader mellan män och kvinnor som grupp antar jag att man har det lite svårt med att förstå klimatförändringar från första början.
För så här kan man läsa lite statistik: intresse och engagemang för klimatfrågor skiljer sig åt mellan män och kvinnor, likväl klimatpåverkan.
Till exempel kan du kika på den här sammanställningen av män och kvinnor i Västerbotten. Jag vet: det är inte hela Sverige. Inte heller hela världen. Men det ger banne mig en liten bild av hur verkligheten ser ut: vi kan börja med att titta på hur många procent av kvinnor respektive män som äger en bil – något som vi alla vet är en rejäl faktor för individens klimatpåverkan: 33% av kvinnorna och 67% av männen. Här kan vi ju dock ge oss själva en brasklapp direkt: det är ju nödvändigtvis inte på grund av bilens klimatpåverkan som kvinnorna avstår. Det kan ju vara för att de tjänar mycket mindre och helt enkelt inte har råd.
Samma studie visar att kvinnor köper mer miljömärkta/ekologiska varor än männen gör. De spenderar generellt mindre som (ensamstående)hushåll än (ensamstående)manliga hushåll gör.
En liten notis från Aktuell hållbarhet visar på följande: 59% av kvinnorna i en studie säger att de pantar för att värna om miljön. Männens siffra är 48% procent. 46% av kvinnorna kan tänka sig att betala extra för en pantflaska om en del av beloppet går till att minska miljöpåverkan. Motsvarande för männen är 36%. 66% av kvinnorna anger att de tar med sig pantflaskor de köpt på stan hem för att panta med andra flaskor, medan det bland männen är 47%. Innan någon hinner säga att kvinnorna kanske tar med sig hem och pantar för pengarnas skull, ska det sägas att 37% av männen pantar för pengarnas skull, medan motsvarande siffra för kvinnor är 34%.
Likaså tycker jag mig tydligt se engagemang i sociala medier främst kommer från kvinnor, vilket statistik bland följare för vissa gruppen etc tydligt visar. När jag pluggade brukade vi ha ett exempel gällande just mäns och kvinnors konsumtion: det snackas ju ofta om att kvinnor köper sååå mycket mer kläder och heminredning, till exempel. Men männen köper däremot en väldigt massa elektronik jämfört med kvinnorna, vilket gör att deras påverkan genom konsumtion blir större.
Enklast är väl nästan att se till sin egen umgängeskrets, och fundera på vem det är som gör vad där: vem handlar mycket second hand eller miljömärkt? Vem har sålt bilen och valt att åka kollektivt? Vem äter vego och vem vägrar sluta äta kött dagligen? Jag är på riktigt väldigt nyfiken över hur det ser ut ur just erat perspektiv! Upplever ni att det är ojämställt mellan män och kvinnor (sorry alla icke-binära, statistiken jag läst delar bara upp på män och kvinnor) i er omgivning? Berätta bland kommentarerna så får alla ta del av olika synvinklar!
Den stora frågan är ju hur vi kan ändra det här. Det vi behöver är ju att gemensamt sträva åt rätt håll, och då funkar det inte att vissa grupper gör väldigt mycket mer än andra, när resultatet av allt slit och engagemang ju kommer gagna alla. Jag har ärligt talat inga bra förslag, för jag kan inte begripa att det ens ska behöva vara en sån skillnad som det är idag. Men det fråntar inte problemet att det helt krasst är halva befolkningen som bryr sig, medan den andra halvan inte gör det.
(som parentes vill jag minnas att en snäv könsindelning bland er som läser Ekoenkelt landar i cirka 85% kvinnor och 15% män)
Här hittar du resten av The Sustainable Societys inlägg:
