Mina tankar går oavbrutet till massakern i Norge och alla de människor som denna tragedi berör. Det finns inga ord som är lämpliga, som tröstar eller hjälper. Jag lider med alla som förlorat någon. Allt är så ogreppbart och oförståligt, som det blir när ens världsbild återigen vänds upp och ner.
Mitt i denna tragedi känns det viktigare än någonsin att vi ställer oss upp och motarbetar allt detta hat som florerar i vårt samhälle, i vår värld. Vi måste fortsätta arbeta för solidariet och vi måste fortsätta bemöta – och motarbeta – allt extremistiskt hat, oavsett om den är politisk eller religiös eller om den bara består av vanvett. Det gör mig ledsen att se att så många försöker få denna händelse till en politisk eller religiös fråga – oavsett vad man tillhör för politiskt block eller religion så är hatet och våldet alltid lika nedbrytande, och vi kan bara stå emot så länge vi står ihop.
