Den här bilden cirkulerar i olika sammanhang ibland – och i olika nivå av utförande, denna är rätt enkel. Men den förklarar helt sonika hur vinst fördelas för en såld t-shirt. Nu en icke-fairtrade och schysst producerad sådan (då är det mer till arbetare långt ner i kedjan, alltså, dom som kan sy och odla jämfört med mig däruppe i toppen), men principen kvarstår ju såklart.
Nu VET jag ju att det är skillnad mellan små independent-butiker som min, och stora kedjor, men det skaver alltid lite när jag ser den där ”aha, 50% av priset går till butiken/butiksägaren”. Nu har jag inte riktigt så härliga marginaler på allt, men här kommer ett försvarstal. Som egentligen inte alls är ett försvarstal, bara en liten inblick i verkligheten för en enskild företagare. Mest med tanke på att jag omöjligt kan glömma den veckan jag precis hade lanserat Ecosphere, och en vän frågade mig vad jag tog ut i lön. Jag skrattade då, och jag skrattar nu, för det tog tre år av gratisjobb innan den första lönen togs ut (och jag lovar att ingen av er skulle vilja jobba så många timmar för så dåligt betalt, jag tjänade bättre som 16-åring extraknäckandes på ICA. Bra mycket bättre då, faktiskt).
_____________________________________________________________________
Hur som helst: om jag säljer en t-shirt för 500kr, och då enligt denna beräkning får 250kr i ”ren vinst” (pga har betalat ungefär 250kr för t-shirten, så de 250kr går ju direkt till en ny t-shirt) så ska dessa pengar gå till:
- 25% moms på fullpris, givetvis.
- Cirka 50% skatt på all vinst jag gör i bolaget.
- Försäkringar, larm, el, bredband.
- Hyra.
- Kostnader för drift av e-handel, domännamn, webbhotell. Nån som designar en logga. Hjälp med tekniskt strul.
- Marknadsföring, för annars vet ingen att ekotröjor finns att köpa. Ni anar inte hur svåra ni är att nå, trots all reklam vi drunknar i, och det enda som spelar roll i slutändan är att ni berättar om butiken för era vänner.
- Butikslokal, utöver hyran så köper man ju lokalen i de flesta fall. Så eftersom man inte är född med silversked i munnen: låneavbetalningar. Hej ränta!
- Butiksinredning. Galgar, bord, prisetiketter, sånt där både stort och smått.
- Inventarier, som dator, skrivare, kamera och så vidare.
- Packmaterial! Lådor, påsar, kartonger, silkespapper, tejp. Presentpapper och snöre.
- Transaktionsavgifter på alla betalningar kunder gör. Och månadsavgifter hos de som så snällt ser till att jag kan ta betalt. Kassaterminal.
- Frakt. Frimärken, paketleveranser, tullavgifter och såntdär.
- STIM och Spotify för företag.
- En viss summa kan man räkna av för svinn: stölder (tyvärr), försvunna paket på posten, t-shirts med deofläckar efter slarvigt provande och så vidare.
- Ett lager som kostar pengar om grejerna inte blir sålda. Alltid en risk.
- Städprodukter, dammsugarpåsar, och annat som krävs för att hålla lite ordning i en butik.
- Skrivarpapper, pennor, häftklamrar, pärmar och annat kontorsrelaterat.
- Redovisningsbyrå, bokföringsprogram, och annat trist ekonomiskt.
- Bankavgifter. Fakturaavgifter. Betala-fakturor-i-annan-valuta-avgifter.
Här kanske det sen blir nån krona kvar till lön till mig. Oftast blir det inte så. Och den som själv har drivit eget kan nog fylla på med utgifter som jag glömt redovisa här. Tänk sen också lön till en ANSTÄLLD, så att jag slipper jobba 250+ timmar varje månad. Vad coolt! Och nån som kan fota inspirerande bilder? En modell till bilderna kanske? Två anställa? Nån extraservice i butik med exempelvis uppläggning av jeans? En till butik i en annan stad? Hoppet är det sista som överger människan!
Som disclaimer vill jag meddela att jag visste precis vad jag gav mig in på, och att jag fattar att människor i allmänhet inte har koll på egenföretagares villkor och sådär. Och vän av ordning vill säkert poängtera att måste jag spela musik i butiken? Måste jag erbjuda presentinslagning? Kan jag inte göra bokföringen själv? Och det är väl klart att man kan välja att göra så också. I sammanhanget rör sig det där ”lilla extra” för kunden (eller för mig) om ganska lite pengar, så för mig gör det ingenting. Jag vill gärna att man får det lilla extra, jag vet att jag har kunder som handlar max en gång om året och då väljer att göra det hos mig och det gör mig så glad att jag typ vill skicka med tårta och champagne med leveransen.
Missförstå mig rätt att jag INTE klagar, eftersom jag visste att det såg ut såhär. Jag gillar att jobba, och jag är van vid en låg lön hur trist det än låter. Men det är bra för alla att veta hur det ser ut: jag står inte där i butiken och glatt njuter av era surt förvärvade pengar. Jag står där och njuter av att det är så många människor som trots allt är intresserade av att konsumera kläder som är schysst producerade. Där alla får en levnadslön (inte jag de första åren, men ÄNDÅ), där ingen dör på besprutade fält och där inga barn behöver jobba. Att folk får ansluta sig fackligt, får pensioner, semester. Schyssta arbetsvillkor. Och i slutändan klädkonsumenter som får fina produkter som jag tror och hoppas att de kommer älska, och bära länge. Och slita massor på – och tvätta på trettio grader.
Jag älskar mitt jobb. Trots att min chef inte avsätter några pensionspengar åt mig. Ecosphere är kanske det bästa jag gjort.
